Hur man förhindrar stroke

Varför finns det risk för stroke?

Vid förmaksflimmer minskar förmakskontraktionen, vilken orsakar långsammare eller till och med stagnation av blodflödet, som i sin tur kan leda till proppbildning eller sk trombbildning. Denna propp kan sedan släppas ut i cirkulationssystemet, oftare till hjärnan, och stroke eller systemisk emboli kan uppkomma. Risken för tromber är högre om vissa andra sjukdomar föreligger. För att förhindra stroke kommer din läkare att förskriva läkemedel som kallas ”blodförtunnare”.

Vad är risken för att jag kan få stroke?

Din läkare har förmodligen diskuterat risken för stroke i samband med förmaksflimmer. Detta beräknas med hjälp av poängen CHA2DS2- VASc-poäng. Följande tillstånd ökar risken: hjärtsvikt – 1 poäng, högt blodtryck – 1 poäng, ålder ≥ 65 – 1 poäng, ≥ 75 – 2 poäng, diabetes – 1 poäng, tidigare stroke eller transitorisk ischemisk attack – 2 poäng, kärlsjukdomar (perifer arteriell sjukdom, tidigare hjärtinfarkt, aortaaterom) – 1 poäng och även kvinnligt kön ger 1 poäng.

Beroende på antalet poäng och därmed CHA2DS2-VASc–poäng, ökar risken för stroke från 1,3 % årligen (vid CHA2DS2-VASc-poäng =1) till 15,2 % årligen (vid CHA2DS2-VASc-poäng = 9).

Bedöm risken för stroke om du har förmaksflimmer – onlinekalkylator

Vissa personer får förmaksflimmer som slutar spontant och vissa av dessa är asymtomatiska. Beroende på risken för stroke kan du behöva antikoagulantia under hela livet även efter att din rytm har återställts till det normala.

Blodförtunnande medel (antikoagulantia)

Blodförtunnande medel är läkemedel som förlänger tiden för blodkoagulering och förhindrar bildning av tromber (blodproppar). Blodförtunnande medel kan vara vitamin K-antagonister eller icke vitamin K-antagonister, även kallade som nya orala antikoagulantia (NOAK), eller direkta orala antikoagulantia (DOAK).

Vitamin K-antagonister
(waran, warfarin, acenokumarol, fenprokumon)
Vitamin K-antagonister är de äldsta antikoagulantia. De minskar blodets förmåga att koagulera. Om din läkare ordinerar något av dessa läkemedel ska du noggrant följa din läkares anvisningar.

Du måste ta blodprover regelbundet för att kontrollera läkemedlets blodförtunnande effekt. Detta mäts med “INR”, internationell normaliserad kvot. Hos dem som inte tar antikoagulantia brukar blodet koagulera med en INR på cirka 1. För att minska risken för stroke hos patienter med förmaksflimmer bör INR vara mellan 2 och 3. Beroende på denna mätning kommer läkemedelsdosen att anpassas individuellt. Det är av yttersta vikt att utföra detta blodprov regelbundet för att säkerställa att den dos du använder är korrekt och att du inte är i riskzonen. Dosen som används kan variera från person till person och över tid.

Det är också viktigt att veta att vissa livsmedel som innehåller stora mängder vitamin K kan motverka vitamin K-antagonister. Om din diet innehåller höga doser av vitamin K, kommer du förmodligen att behöva ta mer av Waran.

NOAK
Dessa mediciner har kortare effekt än vitamin K-antagonister och kräver vanligtvis inte regelbundna blodprover, men din njurfunktion bör övervakas av din läkare. Om njurfunktionen försämras kan läkemedelsdosen behöva sänkas.

Dessa läkemedel kan användas utan övervakning av INR och påverkas inte av mat, andra läkemedel eller alkohol. Dabigatran och apixaban tas två gånger dagligen och rivaroxaban och edoxaban kan tas en gång dagligen. Det är ytterst viktigt att en NOAK tas varje dag enligt anvisningar från din läkare.

Biverkningar

Risk för blödning (med antikoagulantia)

Den vanligaste biverkningen som uppträder med alla blodförtunnande läkemedel är blödning. I de flesta fall är blödningen inte allvarlig, såsom blåmärken eller mindre näsblod. Cirka 1-2 % av dem som får blodförtunnande medel kommer att utveckla allvarligare blödningar som kan kräva blodtransfusion och att den blodförtunnande behandlingen avbryts. Den allvarligaste blödningsbiverkningen från blodförtunnande läkemedel är en blödning i hjärnan, kallad ”intrakraniell blödning”. Om du är orolig för risken för blödning i samband med din blodförtunnande medicin, bör du diskutera detta med din läkare. Din läkare kommer att bedöma din individuella risk för stroke och väga blödningsrisken mot blodförtunnande läkemedel.

Din läkare kan med hjälp av en riskschema beräkna blödningsrisken innan du erbjuds ett av de blodförtunnande läkemedlen. Ett exempel på en vanligt förekommande blödningsriskpoäng är HAS-BLED-poängen.

Bedöm din blödningsrisk, om du tar blodförtunnande läkemedel – onlinekalkylator

 

LAA-ockluderare
Din läkare kan också föreslå en procedur för att blockera vänstra förmakets bihang (förmaksörat) där blodproppar ofta bildas.

Själva ingreppet utförs via ljumsken, med lokalbedövning. En kateter förs in genom en ven i ljumsken och sedan placeras i vänstra förmak. En pluggliknande enhet förs in i örat hopfälld och fälls ut så att det helt ockluderar öratshålrum. Huvudsyftet med att stänga det vänstra förmaksörat är att förhindra förflyttning av eventuella blodproppar från örat till förmaket och sedan till kammaren. Denna procedur rekommenderas huvudsakligen till patienter som har en ökad risk för blodproppar och en kontraindikation för antikoagulantia på grund av mycket hög blödningsrisk (ofta på grund av tidigare livshotande blödningshändelser).

 


Relaterade sidor