In order to bring you the best possible user experience, this site uses Javascript. If you are seeing this message, it is likely that the Javascript option in your browser is disabled. For optimal viewing of this site, please ensure that Javascript is enabled for your browser.

Symtom och tecken på förmaksflimmer

Symtom och tecken på förmaksflimmer

Symtom och tecken på förmaksflimmer

 

VILKA ÄR SYMTOMEN OCH TECKNEN PÅ FÖRMAKSFLIMMER?

En del patienter med förmaksflimmer har inga symtom. Det vanligaste symtomet är hjärtklappning (en fladdrande känsla i bröst). Andra vanliga symtom på förmaksflimmer som rapporterats är andfåddhet, trötthet, bröstsmärtor, utmattning, yrsel och till och med svimning, s.k. synkope (medvetslöshet). Orsakerna till att en del som har förmaksflimmer upplever symtom medan andra inte gör det är inte helt kända. Hos många patienter hänger symtomen ihop med en snabbare hjärtrytm. En del patienter har dock symtom, även om pulsen inte slår snabbt. Hos vissa patienter kan symtom också orsakas av att hjärtat slår för sakta vid förmaksflimmer.

Oregelbunden puls (som oftast bekräftas när läkaren lyssnar på hjärtat med ett stetoskop) är det vanligaste tecknet på förmaksflimmer vid en undersökning.

Tabell 1.

Vanliga tecken och symtom på förmaksflimmer

Oregelbunden puls

Hjärtklappning

Andfåddhet

Att känna sig trött eller orkeslös

Yrsel

Svimning

Rädsla eller ångest

Obehag i bröstet eller bröstsmärta

Svimning (medvetslöshet)

 

 

NÄR SKA DU SÖKA VÅRD OMEDELBART?

En del människor med förmaksflimmer kan uppleva obehagliga symtom som får dem att må mycket dåligt, särskilt personer som har episoder med förmaksflimmer som kommer och går, så kallat paroxysmalt förmaksflimmer. Om du upplever något av eller alla de symtom som nämns ovan ska du omedelbart söka vård.

 

ÄR FÖRMAKSFLIMMER FARLIGT? 

Förmaksflimmer i sig medför inte en direkt och omedelbar risk för dödsfall och många lever med oregelbunden hjärtrytm under lång tid. Förmaksflimmer kan dock leda till allvarliga komplikationer, till exempel:

  • Stroke
  • Hjärtsvikt

 

Stroke

Den vanligaste och mest allvarliga komplikationen vid förmaksflimmer är stroke. Stroke drabbar cirka 1 av 20 personer med förmaksflimmer varje år om de inte behandlas. Personer med förmaksflimmer löper 5 gånger högre risk att få en stroke jämfört med en person i samma ålder och av samma kön som inte har förmaksflimmer.

I allmänhet kan en stroke uppstå på två olika sätt: ett blodkärl i hjärnan kan antingen täppas till av en blodpropp, så kallad tromb, (så att blodflödet stryps, vilket kallas ischemisk stroke) eller börja blöda (vilket kallas hemorragisk stroke). Det är betydligt vanligare att en stroke orsakas av tilltäppning än av blödning.

 

Varför orsakar förmaksflimmer stroke?

En blodpropp bildas vanligtvis i det vänstra förmaksörat (bihanget) på grund av att blodflödet blir lägre där. Vid förmaksflimmer förhindrar den okoordinerade elektriska aktiviteten i förmaken dem från att dra ihop sig på rätt sätt, vilket gör att blodkropparna klibbar ihop och risken för proppar ökar. Om blodproppar bildas kan de lossna och följa med blodet ut i kroppen där de sedan täpper till artärerna.

Det är vanligare att blodproppen, om den når en artär i hjärnan, leder till en stroke.

 

Vilka är symtomen och tecknen på stroke?

Hur stora och vilken typ av symtom stroke ger beror på vilken del av hjärnan som påverkas. Ju större blodproppen är och ju större den tilltäppta artären är, desto större konsekvenser kan stroken få. Om mycket små blodproppar lossnar från den stora blodproppen i hjärtat kan en mini-stroke (vilket kallas en transient ischemisk attack eller TIA) uppstå och symtomen går över inom ett dygn.

I tabellerna nedan visas de vanligaste tecknen och symtomen på stroke och du ska söka vård omedelbart om du upplever något (eller flera) av dem, även om symtomen är lindriga eller försvinner efter några få minuter:

Tabell 2.

Vanliga symtom och tecken på stroke

Domningar eller svaghet i ansikte, armar eller ben, särskilt på ena sidan

Asymmetri i ansiktet eller att ena sidan av ansiktet hänger

Förvirring eller svårigheter att förstå andra människor

Annorlunda känselintryck från ena sidan av kroppen

Talsvårigheter (talet är sluddrigt/otydligt, kan inte återge en enkel fras)

Oförmåga att svälja ordentligt

Svårigheter att se med ett av eller båda ögonen (eller plötslig blindhet)

Svårigheter att gå eller problem med balansen eller koordinationsförmågan

Svår yrsel

Svår huvudvärk som uppkommer av okänd anledning

 

 

Tabell 3.

Upptäck stroke: förkortningen “AKUT”

Ansikte – hänger ena sidan av ansiktet eller är det avdomnat? Kan personen le?

Kroppsdel – är en arm svag eller avdomnad? Kan personen lyfta båda armarna? Faller den ena armen inom 10 sekunder?

Uttal – är talet sluddrigt? Kan personen prata eller är det svårt att förstå vad han eller hon säger? Kan personen upprepa en enkel mening som “himlen är blå”?

Tid – agera direkt. Om personen uppvisar några av de här symtomen, ring 112 och se till att han eller hon kommer till sjukhus omedelbart, även om symtomen går över.

 

Hjärtsvikt

Patienter med långvarigt förmaksflimmer riskerar att utveckla hjärtsvikt, vilket innebär att hjärtat inte längre kan pumpa tillräckligt med blod till organ och vävnader. Även om förmaksflimmer kan leda till hjärtsvikt är sannolikheten högre att patienter med hjärtsvikt får förmaksflimmer av andra orsaker. I vissa situationer kan det alltså vara svårt att fastställa vilket av dessa tillstånd som uppstod först, när båda förekommer. Alla som har förmaksflimmer utvecklar inte hjärtsvikt.